Det är så jävla helvetiskt just nu. Sakerna tar aldrig slut, gammalt plugg, gamla noter, gamla minnen, gammal skit blandat med sånt som man vill spara men VAR? Detta vore ju ångestframkallande i sig själv men i kombination med tentaångesten....I am a volcano, som Armand Mirpour skulle sjunga, med den skillnaden att han sjunger så vänt och jag växlar mellan dödsmetall och requiem i sinnesstämning. J och A förbarmar sig över mig idag, i solen förhör vi varandra på gula bebisar och AKUT PUNG! (såååå roligt att skrika halvhysteriskt), trots att jag måste vara den absolut sämsta pluggkompisen i hela jävvla uppsala.
Men det är så fascinerande hur det bara tar över hela mig. Kom igen, det är ju bara en flytt och tenta, ingen livskris direkt. Men man kanske får acceptera sitt inre kontrollfreak. Okej. Andas djupt.
(Jag hatar dig!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar